Autonoma drönare som inspekterar svåråtkomliga gruvschakt ska bidra till en säkrare gruvmiljö. Utvecklingen av autonom robotik i gruvor leds av forskare vid Luleå tekniska universitet.

– Autonoma robotar kommer vara en del av framtidens gruvdrift, säger George Nikolakopoulos, professor i robotik och automation.

Efter en sprängning i en underjordsgruva kan autonoma drönare och andra robotiserade maskiner som till exempel fjärrstyrda skutknackare, kontrollera säkerheten.

– Drönare kan användas för inspektion av farliga miljöer. Efter sprängning kan det vara drönarens uppgift att först kartlägga omgivningen så att människor eller fordon sedan kan skickas in, säger George Nikolakopoulos.

Robotikens utmaningar

På drönarna som Luleåforskarna utvecklar sitter två kameror för att ge stereoseende och elektronik och sensorer för att detektera orienteringen. Att veta var den befinner sig – är den svåraste frågan att besvara för ett autonomt fordon.

– Redan idag kan våra drönare utföra de här uppgifterna i ett labb, utmaningen ligger i att klara av arbetet i verkligheten. Dessutom måste vi säkerställa att drönarna står emot en gruvas dammiga och fuktiga miljö. Under projektets sista år kommer vi därför att prova det här i riktiga gruvor, säger George Nikolakopoulos.

Förstärkt verklighet hjälper operatören

Drönares förmåga att kartlägga en okänd miljö är ett av två uppdrag som robotikforskarna från Luleå tekniska universitet är involverade i inom ramen för projektet SIMS, Sustainable Intelligent Mining Systems, ett projekt som ProcessIT Innovations stöder. Det andra uppdraget är att vidareutveckla användningen av fjärrstyrda skutknackare. Skutknackarna ska kombineras med så kallad förstärkt verklighet (augmented reality) för att skapa ett mer fysiskt och reellt gränssnitt för den operatör som styr maskinen.

Automatiserad framtid

George Nikolakopoulos är övertygad om att många av de uppgifter som utförs av tunga fordon, till exempel anläggningsmaskiner för väg- och byggarbeten, kommer att vara helt automatiserade i framtiden. Och gruvor är inget undantag. Ur ett mänskligt perspektiv blir det säkrare och ur ett kommersiellt perspektiv blir det mer effektivt eftersom produktionsstoppen blir färre.

– Syftet är att flytta människor från insidan av gruvorna ovanför gruvorna. Människan är begränsad på ett sätt som robotar inte är, en robot blir till exempel aldrig trött. Det är dags att exkludera människor och låta robotarna göra jobbet.

Om SIMS

SIMS är ett treårigt projekt och har en total budget på 168 miljoner kronor. Majoriteten av finansieringen kommer från Horizon 2020, EU:s största forsknings- och innovationsprogram. Robotikens del av SIMS har en budget på tio miljoner kronor.