En historiskt stor satsning på fossilfri industri växer just nu fram i norra Norrland och ett enormt omställningsarbete inom basindustrin pågår för att förbereda Sverige för klimatneutralitet. Överallt drivs innovationsprojekt inom flera olika områden – här är listan på vad alla pratar om 2022.
Norrland har länge varit hela Sveriges batteri som producerat ett överskott på el. Men med den explosionsartade nyetableringen av ny, grön industri kommer elen inom några år att stanna i norr. Vattenfall räknar med att de fyra av de stora företagen i norr; LKAB, SSAB, Northvolt och Hybrit kommer att behöva 80 terawattimmar (TWh) per år när de har byggt ut den gröna industrin, det motsvarar hälften av all el som produceras i dag. ”Och med de stigande elpriserna kommer energioptimering därför bli en allt viktigare fråga. Både Luleå tekniska universitet och Umeå universitet har de senaste åren initierat flera projekt där man tittat närmare på innovativa lösningar för både effektivisering och återvinning av el,” säger Pär-Erik Martinsson på centrumbildningen ProcessIT Innovations.
2. Flera vätgasinitiativ
Många hoppas att vätgas ska bli energibäraren som gör det möjligt att minska eller helt få bort sina fossila koldioxidutsläpp. Den stora drivkraften är att det går att använda överskottsel från vindkraft eller solkraft för att framställa grön vätgas genom elektrolys. Då bildas bara syre och värme som biprodukt. Vätgas kan sedan lagras så att energin kan användas senare. – För att komma ifrån sin klimatbelastning och gå från fossilt bränsle till förnybart kommer fler börja titta mer på vätgas som en integrerad del av el- och energisystemet, säger Stefan Skarp, Affärsenhetschef Vind AO Kraftsystem, Skellefteå Kraft och styrelseledamot i Process IT Innovations. Här kan du läsa om pågående vätgasinitiativ i norra Sverige.
3. Stort AI-fokus
De senaste åren har innovationshubbar etablerats och projekt sjösatts för att sätta fokus på innovation inom just AI. Nu har Luleå tekniska universitet även startat en unik civilingenjörsutbildning inom tillämpad artificiell intelligens som kombinerar kunskap från datavetenskap, neurovetenskap och hjärnförståelse. Målet är att studenterna ska lära sig att utveckla självlärande intelligenta system som kan lösa verkliga problem. Dessutom har Umeå universitet bildat ett centrum för tvärdiciplinär AI. Uppdraget är brett och omfattar bl a att utveckla en struktur för samarbete och synergier mellan befintliga och nya initiativ, resurser inom AI-relaterad forskning och utbildning, samt deltaga i samhällsdebatt och policyutveckling gällande AI.”Vi är en innovativ region och det sitter i vår ryggmärg att identifiera möjligheter. Därför känns det väldigt kul att det pågår så mycket inom AI just nu,” säger Pär-Erik Martinsson, verksamhetschef på Process IT Innovation.
4. Cirkularitet ger nya produkter
När industrin ställer om till cirkulära värdekedjor tas sådant som tidigare skulle räknas som avfall tillvara och får nya användningsområden. ”Cirkularitet ställer helt nya krav på både affärsmodeller och medvetenheten gällande material. En verksamhet som har god kontroll på vilka material som går in i tillverkningen kan sälja sitt spillmaterial och svara för innehållets renhet. En högkvalitativ fraktionering av restprodukter kommer att kunna ge högre avkastning i framtiden och totalt sett sänka kostnaderna för råmaterialet,” säger Mats Johansson, senior advisor på Process IT Innovations. Exempel på projekt som tittar på detta är Viable Business Hub.
5. Stora möjligheter med digitala tvillingar
En digital tvilling är en uppkopplad virtuell kopia av en verklig produkt, process eller infrastruktur. Tvillingen har egenskaper som gör att den kan beskriva den verkliga fysiska förlagan eller processen under olika betingelser och presentera resultatet på ett värdebaserat sätt för brukaren. Investeringar blir mer lönsamma, resursutnyttjandet blir effektivare och dyra produktionsstopp förhindras. ”Tekniken bakom digitala tvillingar är en otroligt spännande del av den digitala revolutionen. Vi jobbar hårt på flera fronter för att enkelt tillgängliggöra avancerade matematiska modeller för realtidsapplikationer,” säger Peter Lingman, teknikansvarig på Optimation.
6. EU-satsningen EDIH snabbar på digitaliseringen i privat och offentligt sektor
Programmet för ett digitalt Europa är en del i EU-kommissionens kommande långtidsbudget och syftar till att stödja den digitala omvandlingen av ekonomi och samhälle i Europa. Inom ramen för programmet etablerades ett nätverk av europeiska digitala innovationshubbar (EDIH) under 2021. ”Syftet med satsningen på EDIH är att stimulera en digital transformation inom alla branscher och även inom offentlig sektor. Huvudfokus ligger på en ökad digitalisering i företag – framförallt de små och medelstora,” säger Pär-Erik Martinsson, verksamhetsledare på Process IT Innovations.
7. System som talar med varann
Längtan efter interoperabilitet, dvs förmågan hos olika system att kunna tala med varandra, är stor hos flera aktörer inom industrin. ”Idag slösar vi tid och pengar varje gång vi tar in en ingenjör för att bygga en översättning mellan två maskiner. Här är målet att maskinerna själva skall kunna göra nödvändig översättning med minimal inblandning av ingenjörer och människor. Det finns otroligt mycket att vinna på det i framtiden,” säger Jerker Delsing, styrelseledamot i Process IT Innovations och professor vid Luleå tekniska universitet. Han leder just nu mångmiljonprojektet Arrowhead Tools vars syfte är utveckling inom just interoperabilitet, bland annat.
8. Noll fel vid tillverkning ska spara tid och resurser
Zero Defect Manufacturing (ZDM) är ett begrepp som myntades under senare delen av 80-talet med avsikten att minimera defekterna i produktion under olika produktionsprocesser, något som skulle spara både tid och pengar. Det senaste året är begreppet åter på tapeten och den här gången har man draghjälp av de senaste årens framsteg inom IoT, interoperabilitet och digitala tvillingar. ”Tanken är att med hjälp av ZDM kommer energi- och materialåtgången minska i samband med att mindre felaktigheter tillverkas. Inga felaktiga produkter skall heller kunna skickas till kund och således blir konkurrenskraften och lönsamheten förbättrad tillsammans med hållbarheten och kundnöjdheten,” förklarar Petter Kyösti, projektledare på Process IT Innovations.